D-dimer

D-dimer bildas när fibrin i ett blodkoagel bryts ned av kroppens fibrinolytiska system. Provet används framför allt för att utesluta djup ventrombos (DVT) och lungemboli. Ett normalt D-dimer-värde talar starkt emot aktiv blodpropp, medan förhöjda värden kräver vidare utredning med bilddiagnostik.

D-dimer mäts vid misstanke om blodpropp i ben eller lunga, vid svullnad eller smärta i benet, vid andnöd eller bröstsmärta. Det används som ett screeningtest för att snabbt utesluta tromboembolism.

Förhöjt D-dimer ses vid blodpropp (DVT, lungemboli), men även vid graviditet, operation, trauma, cancer, infektion och inflammation. Förhöjda värden kräver alltid vidare utredning.

Normalt D-dimer (under referensvärdet) talar starkt emot aktiv blodpropp och kan i kombination med låg klinisk sannolikhet utesluta DVT och lungemboli utan vidare bilddiagnostik.

Riskfaktorer för blodpropp inkluderar långvarig immobilisering, rökning, övervikt, p-piller och ärftlighet. Regelbunden rörelse, tillräckligt vätskeintag och rökstopp minskar risken.