Kort svar
Hjärtklappning är en upplevelse av hjärtats slag, inte en diagnos. Återkommande besvär behöver bedömas. EKG undersöker hjärtats elektriska aktivitet, medan blodprov kan ge information om vissa bakomliggande tillstånd. Undersökningarna besvarar olika frågor.
När ska jag söka vård?
Ring genast 112 vid oregelbundna hjärtslag tillsammans med bröstsmärta, eller om någon har svimmat. Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning vid intensiv hjärtklappning som inte går över. Detsamma gäller om du får yrsel eller har svimmat av en kort stund vid ansträngning, eller när du sitter eller ligger. Sök akutmottagning om det är stängt. Vid en pågående situation där någon har svimmat gäller rådet att ringa 112. Kontakta vårdcentral så snart som möjligt om hjärtklappningen återkommer. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen.
Vad menas med hjärtklappning?
Du kan uppleva att hjärtat slår fort, ovanligt kraftigt eller oregelbundet. Ibland känns det som ett enstaka hopp eller en paus följd av ett kraftigare slag.
Sådana upplevelser kan förekomma vid extraslag, men känslan ensam visar inte vilken rytm hjärtat har. Beskriv därför hur det känns utan att själv behöva bestämma vad det beror på.
Vad kan det bero på?
Ansträngning, stress och stark oro kan få hjärtat att slå snabbare. Kaffe, te, alkohol, nikotin, feber och smärta kan också bidra.
Hjärtklappning kan även förekomma vid sjukdom. Att besvären kommer under en stressig period räcker därför inte för att avgöra orsaken.
Anteckningar som hjälper vid vårdkontakten
Beskriv gärna:
• När besvären börjar, hur länge de varar och hur ofta de återkommer.
• Om hjärtklappningen börjar plötsligt eller ökar gradvis.
• Om slagen känns regelbundna eller oregelbundna.
• Vad du gjorde när besvären började.
• Om du samtidigt får bröstsmärta, andfåddhet, yrsel eller svimningskänsla.
Anteckningarna är ett stöd inför bedömningen. De ska inte fördröja att du söker vård när du har symtom som kräver hjälp enligt råden ovan.
Vad kan EKG visa?
EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet och hjälper läkaren att bedöma rytmen. Resultatet behöver tolkas tillsammans med dina symtom och övriga undersökningsfynd.
Om besvären kommer i attacker kan ett EKG mellan attackerna vara normalt. I vissa fall kan läkaren därför behöva registrera hjärtrytmen under längre tid. Vid långtids-EKG kan du få anteckna när du känner symtom, så att tidpunkterna kan jämföras med registreringen.
Vad kan blodprov visa – och inte visa?
Blodprov kan ingå i utredning för att undersöka andra möjliga förklaringar till hjärtklappning. Det kan exempelvis handla om blodbrist, förändringar i kroppens salter eller ämnesomsättningen. Vilka analyser som är relevanta behöver din läkare bedöma.
Blodprov registrerar däremot inte hjärtats elektriska aktivitet. Ett normalt resultat från de analyser som tagits visar därför inte hur hjärtrytmen såg ut under en episod. Provsvaren behöver bedömas tillsammans med beskrivningen av besvären, undersökningen och eventuellt EKG.
Vanliga frågor
Kan stress ge hjärtklappning?
Ja. Stress och stark oro kan få hjärtat att slå snabbare. Återkommande besvär bör ändå bedömas, även om du själv ser ett samband med stress.
Är extraslag farliga?
Enstaka extraslag är vanliga hos vuxna. Det går däremot inte att avgöra orsaken eller risken enbart utifrån hur slagen känns. Din husläkare kan bedöma återkommande besvär.
Varför kan både EKG och blodprov behövas?
De ger olika information. EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Blodprov kan bidra till att upptäcka vissa tillstånd som kan påverka hjärtat.




